It's easier to lie.

Bara jag som blir lite halft deptimerad när en dag gått och inser att man aldrig, aldrig någonsin kommer få tillbaka den dagen? Eller uppleva samma känslor eller upplevelser en gång till? Att det liksom är för sent, nu har ännu en dag gått och nu är den helt över?
Jag tänker för mycket. Adjö.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0